MADDESIGNO

Mando Diao - Dance with Somebody

När man får hjälp av sol, blå himmer och underbart bra musik - ja, då klarar vi en dag till...

Tiden går så fort, så fort... För tio år sedan, i morgon natt, hröde jag hur brandbilar och ambulanser gick i skytteltrafik någonstans utanför. Det var bara att inse att något stort, hemskt hade hänt. Till slut satte jag på TV. n och möttes av fruktansvärda bilder, bilder som jag först inte kunde begripa att de var sanna. Helt chockad stirrade jag på tv:n och dess innehåll, med tårarna sprutandes. När den verkliga morgonen till slut kom, gick jag och tränade på gymet men kunde bara stå i trappmaskinen och stortjuta.

Året innan hade jag haft förmånen att få jobba på en ungdomsförening inne i centrum. Mitt jobb var inte att vara ungdomsledare utan att göra en utvärdering av det arbete som utfördes, för att se om ledarnas vilja överensstämde med ungdomarnas. För att kunna göra detta, var jag naturligtvis tvungen att lära känna en hel del av dessa ungdomar. En sann förmån. Självklart fick jag mina "favoriter" bl a en kille, som hade haft det tufft och försökte få det bättre. Tyvärr hann han inte få något bättre liv, för han körde ihjäl sig några år senare - i en stulen bil.

För att dra i hop det hela, var det naturligt för mig att höra av mig till nämnda förening igen, och fick då reda på att där var en av deras ungdomar som hade avlidit i branden. Det var så mörka dagar, de närmaste. Min mamma och jag åkte ut till Backa och lämnade en filt och något annat (vad?) till dem som ville sitta där. Det var så tunga dagar, allt som hände under den närmaste tiden hade på något vis något att göra med branden. Inte förrän över ett år efter branden, kunde de skyldiga åtalas - bara barn själva. De har tydligen kommit ut nu, med största sannolikhet mer sårbara än någonsin innan. Måtte det aldrig hända något liknande igen. 

Bloggen har inte någon större prioritet sedan en lång tid tillbaka... Men när jag nu ändå sitter och gör en massa kort, så kan jag ju visa några av dem.


Stämplar Hänglar & Stänglar, Format/Inkido



Stämplar Hänglar & Stänglar, Format/Inkido


Stämplar Format/Inkido, Tingtura design



Stämplar Format/Inkido, Hänglar & Stänglar


Stämplar Tingtura Design, Format/Inkido



Stämplar Hänglar & Stänglar, Format/Inkido

Som vanligt syns vare sig glitter, glaze eller "nivåer", men jag är rätt nöjd. Snart har jag gjort 30 kort!

Jag hittar fortfarande ingen balans mellan att vara mor, jobba, ta han om vårt hem,  vara sjuk var och varanna vecka och hitta någon tid att pyssla utan att få dåligt samvete... Igår drog en vän iväg med mig och sonen till Formats utförsäljning. Det är riktigt trist att affären upphör... men vilka underbara prise4! 70% på allt... Hittade en underbar stämpels om jag gått och trånat efter ett bra tag, men inte köpt för den var dyr. Nu är den min! 40 kr kostade den. Wow!

Igår hände en underlig sak; jag gick och slängde sopor och gick förbi en bil parkerad på gården. Kikade in, så som man gör, i förbi farten. Till min stora häpnad låg mina stolar i bilen, stolar som står i ett rum i källaren. Hallå?! Där ligger en lapp om att stolarna är mina... så det går inte att tro att de är någon annans. Grannosämjan blev större eftersom jag sa till dom att ställa tillbaka stolarna. Har så svårt att fatta hur vissa kan tro att allt är ok och att de kan (i det här fallet) låna ut saker som inte är deras?! Man kan väl kanske fråga?! ÖÖÖÖÖRRRRRKKKKK!

Några kort har det blivit i alla fall.

Häromdagen drog min kära väninna iväg med oss ut till Tjörn. Det har varit på gång ett flertal gånger, men av olika anledningar inte blivit av. Jag behövde komma iväg, det var nödvändigt utan att egentligen förstå varför. Vi åkte båt en lång stund, ända till Flatholmen. Senast jag var där, låg jag och väninnan i vattnet en timme eller två med snorkel och googles (vad heter det?) och letade efter det ena och det andra som fanns under vattenytan.

Tanken var inte att jag skulle bada, även det var länge sedan. Men - det gick inte att låta bli. 19 gradet i vattnet var varmt, inget mot de 16 grader det brukade vara på somrarna förr. Barnen blev lite uppspelta och "samlade ihop sig" för att se på det stora eventet: "Madde ska bada, Madde ska bada". Som sagt, det gick inte att låta bli... Det var en lång, härlig utflykt och jag ska berätta mer en annan dag. Tills dess kan ni  titta på fotot nedanför:

Det har hänt igen! Inga pengar när de borde utbetalas, ingen handläggare på plats, ingen som kan svara på frågor och ingen som bryr sig. Nu  har jag bara plats 80 i kön. Handläggaren var inte på plats igår, för då var hon på tjänsteärende, idag har hon varit på tjänsteärende till kl. 13.15 och därefter otillgänglig. Nu har hon åkt på tjänsteresa. Jag har återigen inte fått några svar, ingen information coh inga pengar kommer på måndag.

Jag vet inte, men det känns som om vi som har med Försäkringskassan att göra, blir sjukare istälelt för friskare. Vad mer kan jag som privatperson göra? Kan jag göra något över huvudutaget? När ska denna myndighet få stå till svars för sina handlingar - eller rättare sagt - de handlingar de inte utför? De borde skämmas, men har antagligen inte förmågan till det heller.

Som om inte det var nog, så får jag inte heller några svar om hur det blir den 16 september. Fan, jag orkar inte med den här SKITEN längre!