Idag
har jag fått en födelsedagspresent - fyller 25 på torsdag - av Kristina! Underbara, roliga saker fick jag... Hoppas kunna visa upp en del av det jag gör av det jag fick, men just nu är det lite mycket på gång... Dessutom fick jag det här fina kortet!
Adrenalin
Sonen har varit väldigt hostig senaste tiden... Virus, sa läkaren häromdagen och skickade hem oss med en förmaning om att öka doseringen på astmamedicinen. Om du har astma, vet du att det inte alltid är så lätt att öka doseringen, eftersom man till slut får så hög puls att det är bättre att hosta och ha svårt att andas... Nåväl, till saken hör att det är kalas på söndag, så inte vill sonen att kalaset ska ställas in.
Igår kväll sov han en liten stund och sen satte det igång! Hostan gjorde att han till slut spydde tills det inte gick att spy mer. Snurr, snurr, snurr... Fick för en gångs skull napp på Östras barnmottagning första gången jag ringde. De sa att det var bara att komma upp - nu. Grannarna ringde taxi och jag fick klätt på oss - klockan var ca 23. Utrustad med spypåse åkte vi iväg.
Båda sköterskor och läkaren var underbara och lugnande. Vi fick komma in nästan omedelbart till ett rum. Syresättningen var helt godkänd, men läkaren ansåg att det var dags för att inandas adrenalin. Tack och lov så hjälpte det, hostan la sig och vi fick till slut åka hem. Sonen somnade sittandes i soffan, nästan omedelbart och då var kl. nästan 02.00... Själv somnade jag inte förrän någon timma senare...
Nu på morgonen har hostan satt igång igen... vi får se vart det leder. Kalas? Vi lever på hoppet en stund till.
Ha en härlig helg och sköt om varandra!
Igår kväll sov han en liten stund och sen satte det igång! Hostan gjorde att han till slut spydde tills det inte gick att spy mer. Snurr, snurr, snurr... Fick för en gångs skull napp på Östras barnmottagning första gången jag ringde. De sa att det var bara att komma upp - nu. Grannarna ringde taxi och jag fick klätt på oss - klockan var ca 23. Utrustad med spypåse åkte vi iväg.
Båda sköterskor och läkaren var underbara och lugnande. Vi fick komma in nästan omedelbart till ett rum. Syresättningen var helt godkänd, men läkaren ansåg att det var dags för att inandas adrenalin. Tack och lov så hjälpte det, hostan la sig och vi fick till slut åka hem. Sonen somnade sittandes i soffan, nästan omedelbart och då var kl. nästan 02.00... Själv somnade jag inte förrän någon timma senare...
Nu på morgonen har hostan satt igång igen... vi får se vart det leder. Kalas? Vi lever på hoppet en stund till.
Ha en härlig helg och sköt om varandra!
Läs!
Hittade den här artikeln på Aftonbladet. Den är mycket bra och belyser ett problmen som det sällan pratas om: Vem skaffar alkoholen till ungdomarna? Hur kan vi vuxna se på när 15-17 åringar super sig redlösa, för att sedan våldta, misshandla och ibland även döda, andra människor? Vem bär asnvaret för att dödsmisshandel och annat uppstår då? Den person som skaffat fram alkoholen borde också straffas, inte bara ungdomarna själva som begår brotten.
Enligt artikeln var både de ungdomar som misshandlade Riccardo Campogiani och de ungdomar som var med i dödsskjutningen i Rödeby, fulla som alikor.Varför tillåter så många föräldrar sina barn att överhuvudtaget ens vara ute så sent på natten?
Men innan jag kommer igång för mycket, ska jag berätta att jag en gång tiden hade förmånen att jobba på en ungdomsförening som arbetade mot droger, mobbing och våld. Där kom vi under ett möte att prata om droger, om hur farligt det är och vad vi ska göra för att försöka förhindra att fler ungdomar använder dem. En tjej svarade då, att det är enkelt... det är bara att se till att ingen dricker sig full. Enkelt, eller hur? Och jag tror fullt och fast på, att om vi vuxna tog mer ansvar, så skulle vi kunna få ner både den ena och andra statistiken. Det är bara att hoppas att vi vuxna inser att det är vi som har möjligheten att göra skillnad, om vi bara slutade upp med att vara kompisar åt våra barn...
Enligt artikeln var både de ungdomar som misshandlade Riccardo Campogiani och de ungdomar som var med i dödsskjutningen i Rödeby, fulla som alikor.Varför tillåter så många föräldrar sina barn att överhuvudtaget ens vara ute så sent på natten?
Men innan jag kommer igång för mycket, ska jag berätta att jag en gång tiden hade förmånen att jobba på en ungdomsförening som arbetade mot droger, mobbing och våld. Där kom vi under ett möte att prata om droger, om hur farligt det är och vad vi ska göra för att försöka förhindra att fler ungdomar använder dem. En tjej svarade då, att det är enkelt... det är bara att se till att ingen dricker sig full. Enkelt, eller hur? Och jag tror fullt och fast på, att om vi vuxna tog mer ansvar, så skulle vi kunna få ner både den ena och andra statistiken. Det är bara att hoppas att vi vuxna inser att det är vi som har möjligheten att göra skillnad, om vi bara slutade upp med att vara kompisar åt våra barn...
Sonens nya favorit - Bosses vänner
Jag vill inte gå och lägga mig... Låten påminner mig om en Lucia för en sådär 30 år sedan. Hela den här skivan är underbar, och den fick sonen i julklapp!
Ibland när man undrar hur man ska få livet att gå ihop, så händer det alltid något som ger en lite hopp... Min barndomsväns mamma ringde och tackade för julkortet idag, och sa att hon hade en liten julklapp att läma. För en liten stund sedan var hon här och lämnade böcker till sonen, ett kuvert och choklad till mig. Kuverten innehöll skillnaden mellan skratt och gråt, fast det blev gråt ändå... Tack, även om du aldrig hittar hit.
Det bor en fjortis...
inuti mig (jodå, det finns plats).
Hello, I'm back
Gräset var inte grönare... Det var precis likadant som här. Så jag återgår till det här kaoset istället, och hoppas att ja gnågon gång kommer på hur man faktiskt ändrar kodmallen!
Två steg framåt...
Äntligen! En fällande dom! Det känns fantastiskt att någon äntligen blir fälld... Annars kan man verkligen fundera på vad det är som gör män och pojkar till förnedrande svin.. Det är smärtsamt. Själv kan jag bara hoppas att jag lyckas uppfostra min son till att en dag bli en riktig man, en man som vågar stå för sig själv och stå emot både det ena och det andra!
Röd tröja (uppdaterat)
Läser snabbt om att munkarnas protest i Burma hålle på att skapa ett blodbad... På fredag kan man själv anordna sin egen protestmarsch genom att bära en röd tröja, som ett stilla stöd! Min röda tröja är något för liten, men den ska på...
Suck! Jag var trött i morse... Det är ju fredag i dag! Det är i dag tröjan ska vara röd, precis som Marithas (förlåt... ). Nåja, i tröttheten hittade jag i alla fall min STOOORA röda tröja, så det kommer t o m synas att jag är med i den tysta protesten. Må gott allihop!
Suck! Jag var trött i morse... Det är ju fredag i dag! Det är i dag tröjan ska vara röd, precis som Marithas (förlåt... ). Nåja, i tröttheten hittade jag i alla fall min STOOORA röda tröja, så det kommer t o m synas att jag är med i den tysta protesten. Må gott allihop!
Pay it forward
Vad var det jag sa? Alla som kommenterade på mitt inlägg om Pay it forward, kommer att få en liten gåva av mig med Posten. Bestämde mig för att skicka några färre saker, men till alla fyra - Anki, Ann-Louice, Ansol och Maritha - istället. Så maila mig era adresser på [email protected] så har ni en liten gåva i brevlådan snart! Och jag hoppas att ni alla väljer att PIFa vidare!
Läste i G-P alldeles nyss att munkarna mördas i Burma! Kan man få höra en stark protest från omvärlden den här gången tro?
Läser vidare i samma tidning om att man ska dela ut gratis heroin i Danmark till de som är stormissbrukare. Min tanke i det hela blir ju om staten ska bli langare för att få bort en del av den drogrealterade brottsligheten, genom att stödja den internationella droghandeln? Allvarligt talat... Hur ska man nu kunna ta fast langare, om den största av dem alla är en stat! NU skriker jag...
Läste i G-P alldeles nyss att munkarna mördas i Burma! Kan man få höra en stark protest från omvärlden den här gången tro?
Läser vidare i samma tidning om att man ska dela ut gratis heroin i Danmark till de som är stormissbrukare. Min tanke i det hela blir ju om staten ska bli langare för att få bort en del av den drogrealterade brottsligheten, genom att stödja den internationella droghandeln? Allvarligt talat... Hur ska man nu kunna ta fast langare, om den största av dem alla är en stat! NU skriker jag...
Pay it forward
Jag hade den stora turen att bli PIFad häromdagen av Morfen! Pay it forward innebär i korthet att man fortsätter att skicka en gåva till någon som i sin tur skickar till någon annan. Ja, ni begriper säkert!
Ni som vill, är med i utlottningen av lite scraprelaterat material. Jag lottar ut 3 pris bland er som kommenterar detta inlägg fram t o m onsdagen den 26 september. Med tanke på hur många besökare jag har här på bloggen, är chansen STOR att just du vinner - bara du lämnar en kommentar! Jag hoppas att ni som vinner, PIFar vidare!
Ha en underbar helg!
Ni som vill, är med i utlottningen av lite scraprelaterat material. Jag lottar ut 3 pris bland er som kommenterar detta inlägg fram t o m onsdagen den 26 september. Med tanke på hur många besökare jag har här på bloggen, är chansen STOR att just du vinner - bara du lämnar en kommentar! Jag hoppas att ni som vinner, PIFar vidare!
Ha en underbar helg!
Allt och inget
Jag saknar LOST och inser att jag fortfarande måste vänta hur många månader som helst innan favoriterna är tillbaka. Som av en händelse trillar jag över det här och känner att det ska nog gå att övereva väntan...
Annars har vi haft översvämning ute på gatan och jag väntar bara på att någon ska köra tillräckligt fort, så att vi får en våg på fönstrena så jag slipper tvätta dem... Tänk vad som skulle hända om det verkligen blev översvämning? Kommer ihåg alldeles för lite av Hjortfot för att överleva då, antagligen.
Och börsraset? Vart är vi på väg den här gången?
30 år sedan som Elvis Presley dog, är det idag. Och jag komer ihåg när han dog! Suck! Elvis och jag... jag älskade Elvis - då.
Äh, jag återgår till det här vackra, underbara istället... Min hjärna blir lite lugnare då, ha!
Annars har vi haft översvämning ute på gatan och jag väntar bara på att någon ska köra tillräckligt fort, så att vi får en våg på fönstrena så jag slipper tvätta dem... Tänk vad som skulle hända om det verkligen blev översvämning? Kommer ihåg alldeles för lite av Hjortfot för att överleva då, antagligen.
Och börsraset? Vart är vi på väg den här gången?
30 år sedan som Elvis Presley dog, är det idag. Och jag komer ihåg när han dog! Suck! Elvis och jag... jag älskade Elvis - då.
Äh, jag återgår till det här vackra, underbara istället... Min hjärna blir lite lugnare då, ha!
Tid
Det är inte alltid så lätt att få allting att gå ihop... Ett litet ord har tagit väldigt mycket uppmärksamhet från min alldeles egna blogg. Dessutom har sonen sommarlov, det regnar oavbrutet och härom dagen fick jag reda på att min fostermor dött.
Inte så mycket att säga om det, förutom att det blev jobbigare än jag trodde... I går stötte jag dessutom på min fostersyster som jag inte sett på väldigt länge... Hon hade inte fått reda på att fostermodern dött - jag fick i alla fall reda på det genom att en god vän och hennes familje läst det i tidningen... Så kan det gå! 20 år i en och samma familj, och man är inte värd ett mail ens. Den här gången heller.
Eftersom jag alltd måste hitta en väg ut ur saker och ting, efter att ha nått någon form av botten, så får jag väl tänka så att de är borta nu. För alltid. Det underliga är att lugnet inte infinner sig. Och ännu underligare är att jag helt plötsligt börjar ha tur i saker och ting... Knasigt.
Lev väl.
Inte så mycket att säga om det, förutom att det blev jobbigare än jag trodde... I går stötte jag dessutom på min fostersyster som jag inte sett på väldigt länge... Hon hade inte fått reda på att fostermodern dött - jag fick i alla fall reda på det genom att en god vän och hennes familje läst det i tidningen... Så kan det gå! 20 år i en och samma familj, och man är inte värd ett mail ens. Den här gången heller.
Eftersom jag alltd måste hitta en väg ut ur saker och ting, efter att ha nått någon form av botten, så får jag väl tänka så att de är borta nu. För alltid. Det underliga är att lugnet inte infinner sig. Och ännu underligare är att jag helt plötsligt börjar ha tur i saker och ting... Knasigt.
Lev väl.
Trist
Jag vet att det är ont om uppdateringar på bloggen... Ber verkligen om ursäkt, men jag sitter och försöker göra julkort. Japp, du läste rätt. Jag målar julkort, och händerna värker så in i skogen, så det går inte särsklit fort. Scraplusten är inte riktigt närvarande, så det händer inte så jättemycket på den fronten heller. Men håll koll!
Ur barnamun
När jag hämtade sonen på dagis idag, så ville inte han följa med hem... så jag satte mig ner och pratade med alla andra små monster. De är roliga, ungarna. De ska veta allt om allt - varför, hur, när, om... När vi gåt t igenom de allra vanligaste frågorna och några av de mer ovanliga också, så säger en av flickmonstren:
- Du har väldigt stor rumpa (helt sant, även om man skulle kunna hålla en föreläsning om relativitietsteorin).
- Ja, det har jag ju... (ingen idé att neka, det är ju helt uppenbart sant).
- Men... VARFÖR har du så stor rumpa?
- !!!
- Vad är den bra till?
- Hrmfr, harkel, suck! (och här försöker jag göra mig några kloka ord rikare... ) nja, den är ganska bra att sitta på.
Ni kan tänka er den minen...
För övrigt har jag utfört ett inte helt vetenskapligt experiment idag. Jag har varit inne på säkert 50 bloggar och lämnat kommentarer (man skulle kunna tro att jag inte har något liv... ). Ska bli så kul om några av dem hittar till mig.
- Du har väldigt stor rumpa (helt sant, även om man skulle kunna hålla en föreläsning om relativitietsteorin).
- Ja, det har jag ju... (ingen idé att neka, det är ju helt uppenbart sant).
- Men... VARFÖR har du så stor rumpa?
- !!!
- Vad är den bra till?
- Hrmfr, harkel, suck! (och här försöker jag göra mig några kloka ord rikare... ) nja, den är ganska bra att sitta på.
Ni kan tänka er den minen...
För övrigt har jag utfört ett inte helt vetenskapligt experiment idag. Jag har varit inne på säkert 50 bloggar och lämnat kommentarer (man skulle kunna tro att jag inte har något liv... ). Ska bli så kul om några av dem hittar till mig.
Borås Djurpark
Igår kom vi äntligen iväg till Borås djurpark! Barnen verkade tycka att det roligaste var dinosaurierna, men det är annars ganska pampigt att se djuren... och lite sorgligt också. Tigern verkade inte ha det så kul, medans andra djur verkade må hur bra som helst.
Har inte varit så trött på länge och jag tror att jag somnat vid 22-tiden... Idag bär det av till mormor och morfar för lillebror med flickvän kommer dit. Sedan ska jag försöka göra utmaningen på Ett litet ord. Kanske kan man hänga med från början den här gången?!
Har inte varit så trött på länge och jag tror att jag somnat vid 22-tiden... Idag bär det av till mormor och morfar för lillebror med flickvän kommer dit. Sedan ska jag försöka göra utmaningen på Ett litet ord. Kanske kan man hänga med från början den här gången?!
Mot dumhet kämpar gudarna förgäves
Det finns bra och riktigt bra ordspråk, eller hur? Och så finns det dem som man inte förstår och de som man får en aha-upplevelse av. Titeln är ett sådant ordspråk....
Kommer ni ihåg min underbara frihet? Jodå, den är fortfarande där och den kommer en dag att bli scrappad. Men ibland händer då något som gör att man trillar tillbaka in bakom gallret igen... Tack och lov inte så länge... Och nej, jag berättar inte mer. Men det är väl det som är så härligt med att blogga - det är som att prata av sig i alla fall.
Har ni några favoritordspråk? Har ni scrappat dem? Dök något ordspråk upp i huvudet av mitt babbel, kanske? Berätta!!!
Kommer ni ihåg min underbara frihet? Jodå, den är fortfarande där och den kommer en dag att bli scrappad. Men ibland händer då något som gör att man trillar tillbaka in bakom gallret igen... Tack och lov inte så länge... Och nej, jag berättar inte mer. Men det är väl det som är så härligt med att blogga - det är som att prata av sig i alla fall.
Har ni några favoritordspråk? Har ni scrappat dem? Dök något ordspråk upp i huvudet av mitt babbel, kanske? Berätta!!!
Perspektiv på livet
Jag är ironisk, cynisk och stundtals bitter (det svider att behöva erkänna det sistnämnda, men tyvärr... ). Jag är antingen eller, jag är bu eller bä, yin eller yang, svart eller vitt (jag kan hålla på ett tag, men jag misstänker att ni förstår). Det är sällan både och.
Som många säkert redan har förstått, så har vi inte mycket pengar, min son och jag. Men det är här "perspektiv på livet" kommer in. Vi har ett hem, vi har mat för dagen, vi har kläder, sonen har leksaker och jag har både en dator och möjlighet att scrappa - med andra ord så finns det utrymme i våra liv för sådant som INTE är livsnödvändigt.
När jag pluggade i Spanien för alldeles för många år sedan, diskuterade vi en dag prostitution. Vår lärare sa att hon inte kunde dömma de kvinnor som arbetade som prostituerade, eftersom hon inte visste ifall hennes döttrar i framtiden skulle hamna i/tvingas till prostitution (jag anser att vad än orsaken är, så finns det nog FÅ kvinnor som prostituerar sig av enbart den anledningen att de älskar sex... ). Den tanken har följt mig sedan dess - det är svårt att döma andra eftersom man inte vet vad som kan hända ens egna barn (därmed inte sagt att jag inte dömer andra, tyvärr gör jag det och ibland lite för snabbt... ).
När min lillasyster jobbade på en pizzeria i London, tog hon alltid med sig en pizza efter jobbet på kvällen. Inte för att hon var särskilt förtjust i pizza, utan för att hon gav den till några av de hemlösa hon gick förbi på vägen hem. Hon blev säkert snabbt igenkänd, och flera var nog tacksamma för att hon tänkte på dem.
Idag har jag varit på vift; skulle köpa lite saker bl a dubbelhäftande tejp. Min budget tillåter sällan några som helst utsvävningar, men den här månaden har varit en bra månad. Det blev hela 90 kr över! Kände mig jättenöjd och RIK! Då går jag förbi en tiggare, en av dessa som ser ut att vara hitskickad enbart för att tigga. Men där finns en skillnad. Han huttrar, har väldigt smutsiga kläder, är "tovig" hela han och hans ögon ser febriga ut. Mitt vanliga cyniska jag letar efter de personer som vanligtvis brukar finnas i vissa tiggares närvaro, men jag hittar dem inte. Av någon anledning stannar jag och ger den här mannen mina mynt, kanske 8 kr. Han tackar, tackar och tackar på knagglig engelska. Inser att jag fort går igenom möjgligheten att jag har blivit lurad på 8 kr (löjligt, jag vet). Börjar gå och funderar på om den mannen har ätit idag, eller den här veckan. Mina extrakilon väger mer än vanligt när jag tänker på det. Går in på McDonalds, köper en Big Mac och en kaffe med mjölk som jag går bort med till mannen. Han blir om möjligt mer tacksam, och trots att det är svårt att både höra och förstå honom så inser jag att maten gör honom mer nytta än 8 kr. När jag kommer över gatan till min hållplats, ser det ut som om hamburgaren är slut. Perspektiv på livet.
Känner mig lite nyttig. Kanske har jag gjort en människa lite gladare - eller åtminstone något mättare - idag. Jag hade egenligen inga pengar ändå, så jag har inte förlorat något. Men jag vann något, något som jag har stoppat undan för att man inte orkar se. Empati, sympati, medkänsla - kalla det vad du vill.
Make a difference. Och ha en underbar dag.
Som många säkert redan har förstått, så har vi inte mycket pengar, min son och jag. Men det är här "perspektiv på livet" kommer in. Vi har ett hem, vi har mat för dagen, vi har kläder, sonen har leksaker och jag har både en dator och möjlighet att scrappa - med andra ord så finns det utrymme i våra liv för sådant som INTE är livsnödvändigt.
När jag pluggade i Spanien för alldeles för många år sedan, diskuterade vi en dag prostitution. Vår lärare sa att hon inte kunde dömma de kvinnor som arbetade som prostituerade, eftersom hon inte visste ifall hennes döttrar i framtiden skulle hamna i/tvingas till prostitution (jag anser att vad än orsaken är, så finns det nog FÅ kvinnor som prostituerar sig av enbart den anledningen att de älskar sex... ). Den tanken har följt mig sedan dess - det är svårt att döma andra eftersom man inte vet vad som kan hända ens egna barn (därmed inte sagt att jag inte dömer andra, tyvärr gör jag det och ibland lite för snabbt... ).
När min lillasyster jobbade på en pizzeria i London, tog hon alltid med sig en pizza efter jobbet på kvällen. Inte för att hon var särskilt förtjust i pizza, utan för att hon gav den till några av de hemlösa hon gick förbi på vägen hem. Hon blev säkert snabbt igenkänd, och flera var nog tacksamma för att hon tänkte på dem.
Idag har jag varit på vift; skulle köpa lite saker bl a dubbelhäftande tejp. Min budget tillåter sällan några som helst utsvävningar, men den här månaden har varit en bra månad. Det blev hela 90 kr över! Kände mig jättenöjd och RIK! Då går jag förbi en tiggare, en av dessa som ser ut att vara hitskickad enbart för att tigga. Men där finns en skillnad. Han huttrar, har väldigt smutsiga kläder, är "tovig" hela han och hans ögon ser febriga ut. Mitt vanliga cyniska jag letar efter de personer som vanligtvis brukar finnas i vissa tiggares närvaro, men jag hittar dem inte. Av någon anledning stannar jag och ger den här mannen mina mynt, kanske 8 kr. Han tackar, tackar och tackar på knagglig engelska. Inser att jag fort går igenom möjgligheten att jag har blivit lurad på 8 kr (löjligt, jag vet). Börjar gå och funderar på om den mannen har ätit idag, eller den här veckan. Mina extrakilon väger mer än vanligt när jag tänker på det. Går in på McDonalds, köper en Big Mac och en kaffe med mjölk som jag går bort med till mannen. Han blir om möjligt mer tacksam, och trots att det är svårt att både höra och förstå honom så inser jag att maten gör honom mer nytta än 8 kr. När jag kommer över gatan till min hållplats, ser det ut som om hamburgaren är slut. Perspektiv på livet.
Känner mig lite nyttig. Kanske har jag gjort en människa lite gladare - eller åtminstone något mättare - idag. Jag hade egenligen inga pengar ändå, så jag har inte förlorat något. Men jag vann något, något som jag har stoppat undan för att man inte orkar se. Empati, sympati, medkänsla - kalla det vad du vill.
Make a difference. Och ha en underbar dag.
På tal om ungdomar
Jag försöker följa med i ungdomskulturen, jag försöker att aldrig glömma av hur det var att vara ung och mitt i livet. Ibland så förfasar jag mig något alldeles förfärligt över hur det ser ut i världen. Jag kan förstå hur det blev som det blev i både Frankrike och nu i Köpenhamn. Ungdomskultur intresserar mig - både som mamma och som någon som hoppas att jag kommer att skriva färdigt min magisteruppsats någon dag (om bl a gatan som identitetsskapande sfär).
Mitt i allt, så går jag igenom mina låtar på datorn och upptäcker den här med Nationalteatern. Funkar inte den länken, kan du ju alltid kolla in den här. Kommer fram till att vi aldrig lär oss något och att ungdom är en ständig källa till rädsla!
Mitt i allt, så går jag igenom mina låtar på datorn och upptäcker den här med Nationalteatern. Funkar inte den länken, kan du ju alltid kolla in den här. Kommer fram till att vi aldrig lär oss något och att ungdom är en ständig källa till rädsla!
Var på mässan
Igår var vi på mässan, jag och Kristina. Tack och lov stod vi först i kön, och kom då in först av alla... Det var så roligt att gå omkring och titta på allt, och få känna på papper och stämplar. Det blev för en gångs skull handlat lite. Gjorde några fynd; 10 papper hos Format för 49 kr. Det blev ett helt gäng med underbara papper, så nu kanske det blir lite skapat också... bara händerna vill hänga med...
Ha en underbar söndag!
Ha en underbar söndag!
Är det verkligen så...
... att det inte finns någon som är intresserad av en Cutterpede skärmaskin? Till det facila priset av 175 kr, inkl 3 skärblad och 1 bigarblad. Kan knappt tro det, men så är det kanske...